Josefine mitt i livets bergodalbana!

Jag har bestämt mig. Jag åker tillbaks, tillbaks till mitt andra land Teneriffa.. Där det är varmt o skönt året om! Har ju redan panik på att det är så kallt här hemma! Hur ska jag då klara mig i vinter?!

Letar flyg för fullt. Åker i Oktober stannar så länge jag kan om jag får jobb, kommer troligen hem några veckor i december eller januari och sen tillbaks igen o hem i maj. Så ser mina planer ut nu. Men allt kan ändras fort. Men bort från Katrineholm ska jag!

Nu vet ni! Så nu kommer bloggen bli levande igen! Här kan ni följa mig på min planering, mina galna upptåg och min bergodalbana genom livet. 

Känner på mig att Teneriffa kommer bli 10 gånger bättre än förra gången. Nu vet jag ju nämligen hur det känns att komma hem igen. Det gjorde jag ju inte förra gången. Nu vet jag att allt är som vanligt. Katrineholm finns ju alltid kvar.. Så nu går vi all in från dag 1!

Puss <3 

                     

Hösten knackar snart på min dörr, Teneriffa igen? Inget håller fast mig.. Ramlat ner till botten har jag gjort tillräckligt..
Att det ska vara så svårt att bestämma sig.

som en dröm med glädje, skratt och tårar.

 

Dom flesta människor tänker nog - det händer aldrig mig, det drabbar bara andra. VI läser,hör och ser om misshandel, olyckor, krig, sjukdomar och hemskheter dagligen på tv. Men det drabbar ju aldrig mig?

Iallafall så har jag tänkt så.

Tills för en vecka sen. Helt plötsligt drabbade det mig, nära. nu kan jag inte tänka bort det, lägga ifrån mig tidningen och tänke det händer inte mig.. Nu har det hänt mig, inte mig personligen men en annan nära person för mig som är väldigt viktig.

Helt plötsligt måste man tänka om, nu måste man leva. Ta vara på varje dag. man måste kämpa, tänka framåt och vara positiv. Man får framförallt inte ge upp.

Helt plötsligt får livet en helt ny vändning.

Snälla ni, älska varandra som varje dag vore den sista. lev livet som du vill leva. ta till vara på era nära och kära. säg jag älskar dig två gånger istället för en. <3